Vad ska man säga?

Det börjar vara dags att återuppliva hjalle.se. Jag har hamnat i min djupaste bloggsvacka någonsin. Jag tror att jag ska börja med att fixa ett nytt fint tema och undertiden jag gör det försöka bestämma mig för vad jag egentligen ska skriva om. Tidigare har det ju mest bara handlat om mig själv, och antagligen kommer det att fortsätta vara så, men det vore roligt att faktiskt nischa in sig lite. Kanske mot webbutveckling? Eller är det mer ett ämne lämpat för Puncs framtida blogg?

Som sagt, jag måste fundera lite. Tills dess blir det lite spontanblogging och så småningom en ny design. Håll i hatten.

Äntligen har vi köpt in nya datorer till jobbet. Vi tänkte att det var lika bra att slå på stort så det blev varsin MacBook Pro 2.8Ghz med 320GB 7200RPM HDD och 4GB RAM. Förhoppningsvis är de tillräckligt snabba i alla fall ett par år.

Till min dator har jag beställt en snygg väska från Walk on Water. Hoppas den kommer snabbt så jag slipper bära omkring på datorn i en ful, lite för stor, gubbportfölj vi fick låna av Grafit (Tack för det! Fula, men de gör sitt jobb)

1928 inträffade en materiellt svår bilolycka på riksvägen mellan Örkelljunga och Åsljunga.
Det var en Örkelljungabo som körde på en köpman från Skånes Fagerhult.
Vid den efterföljande rättegången i Klippan sades det att Örkelljungabon som var orsak till olyckan fick en 
förmildrande dom därför han hade druckit brännvin och därför hade svårt med att styra. 

Citat ur körkortsbok år 1920:

De som vållar bilisten de största bekymren, äro dock lekande barn och nervösa fruntimmer. De förra äro under lek både blinda och döva. Att signalera åt dem hjälper i regel ej, och ofta komma de framrusande så nära vagnen att signalen icke blir av betydelse. Där man väntar sig lekande barn såsom vid skolor, lekplaner etc., bör man endast köra fram med yttersta varsamhet, ty man kan sällan hjälpa sig medannan manöver än att stoppa vagnen. Damer är ofta lika svåra som barnen, ty vid en hornsignal tappar de ej helt sällan koncepterna. Att de efter att ha passerat tre fjärdedelar av gatan utan vidare vända för att nå den gångbana de nyss lämnat är intet sällsynt. Ja två, tre gånger kunna de springa fram och tillbaka framför bilen. Stanna och låt dem komma upp på gångbanan! Handla i övrigt som vid möte med spårvagnar.

Ännu en vecka har gått. Det har varit en jobbig vecka, jag har inte lyckats sova på nätterna och till följd av det har jag försovit mig varje dag. Visst, det gör inte så mycket, men det är så sjukt irriterande att inte kunna bestämma över sin egen dygnsrytm.

I måndags var jag och bouldrade med Erik och Jonas. Det var roligt, och jag har fortfarande lite träningsvärk, inte från själva klättrandet utan från lite magträning som jag passade på att göra. Jag borde kanske börja träna oftare så jag inte får träningsvärk hela veckan efter jag väl gjort något ansträngande. Alternativet är så klart att inte träna alls, men då kommer jag att bli tjock så fort jag fyller 25.

För övrigt är mitt liv så sjukt konstigt just nu. Jag fattar ingenting.

Idag är det måndag och precis 80 år sedan Alexander Fleming upptäckte penicellinet. Det är även 1400 år sedan Bonifatius IV blev påve. Det är även precis en dag sedan det var helg och jag var ledig, och precis fem dagar till det är helg igen.

Sitter i hemma soffan efter en trevlig återinflyttningsfest i Luleå. Kanske lite dumt sätt att spendera sina sista pengar. Det var dock så lite att de ändå inte skulle räckt till. Luleå är helt klart en trevlig stad, även om vi mest var i Lars lägenhet. Och även om det faktiskt alltid blåser kallt gör det mig inte så mycket, man får helt enkelt se till att klä sig varmt. Det är bara dumma barn som fryser, som min mamma så fint lärt mig redan som dumt barn.

Dock har jag bestämt mig för att aldrig flytta norrut, och det har jag tänkt se till att hålla.

Om någon tror att jag har dött är det inte så. Jag har bara inte riktigt haft ork, inspiration eller lust att blogga. Så kan det gå.

Senaste tiden har egentligen bara bestått av jobb, och en del helg. Jag har som princip att inte jobba på helgerna, men om arbetsdagarna snittar på 14 timmar under två veckor blir det ändå rätt tungt. Snart borde det dock vara över. Själva övertidsarbetandet alltså.

Jag skulle vilja börja blogga mer egentligen, men jag vet inte vad jag ska skriva om. Hjalle.se har alltid handlat om mig, men Facebook har liksom tagit över den rollen nu, så vad ska jag börja skriva om tycker ni? Kanske jag skulle ta och starta en modeblogg, de verkar ju poppis nu för tiden :)

Igår såg jag smygpremiären av The Dark Knight. Och tja, vad säger man? Ge Heath Ledger en Oscar damnit.

Jag har tidigare skrivit om hur man får igång PHP i Mac OS X 10.5 Leopard. Nu har jag dock upptäckt att det kan vara bra att ha en bättre version så man får med lite fler godsaker, som till exempel GD. Efter en miljon timmes googlande hittade jag en lösning som faktiskt fungerade, i alla fall nästan. Efter lite tungt tankearbete kom jag fram till vad som skulle ändras och lösningen följer nedan:

1. Öppna terminalen (om du är rädd för den får du be någon bra kompis hjälpa dig, för det är ett nödvändigt ont)
2. Skriv “sudo pico /etc/apache2/httpd.conf” och tryck retur (skriv in ditt lösenord om du får frågan)
3. Tryck ctrl-w och skriv “php5″, du bör nu ha kommit till en rad som börjar på LoadModule php5_module
4. Skriv “#” i början på den raden (om det inte redan står det)
5. Tryck ctrl-x, följt av retur för att spara
6. Skriv “cd /usr/local” och tryck retur
7. Skriv “sudo curl -O http://www2.entropy.ch/download/php5-5.2.5-6-beta.tar.gz” och tryck retur
8. Vänta till det laddat klart
9. Skriv “sudo tar -xzf php5-*-beta.tar.gz” och tryck retur
10. Skriv “sudo ln -sf /usr/local/php5/entropy-php.conf /etc/apache2/other/+entropy-php.conf” och tryck retur
11. Skriv “sudo apachectl graceful” och tryck retur
12. Stäng terminalen